Från sopsugsöppningen

Detta är den dikt Victor läste på den högtidliga invigningen av Sopsugen som blev så rolig och knäpp som vi hoppades. Enligt förslag från Hatte Furhagen heter den ni Sophus

Dikten " Sopbilen" är skriven av Anders Janssons som var brevbärare en period och hade Metern som en del av sitt distrikt

Sopbilen

Jag ville bli sopgubbe när jag var liten,

förstod inga hierakier, förstod inte

varför pappa alltid frågade när vi hade främmande

han visste ju.

Jag förstod inte varför alla alltid skrattade
så gott och så länge, jag sa ju bara, - sopgubbe.

Mamma tog det på allvar. Jag tror hon skämdes lite,
hon förklarade att det var smutsigt och jobbigt
och att man fick gå upp tidigt.

Jag tror att det var viktigt att hon sa så.
Från innan lekis minns jag nästan bara sopbilen.
Jag tyckte om sopbilen
och så minns jag att pappapussa mamma över frukostbordet.
Vi gick till fönstret och vinkade,
pappa med keps till jobbet.



Jag brukade sitta kvar på fönsterbrädan och vänta på sopbilen.
Ibland kom den,
den var fantastisk.

Någon gång fick jag springa ner själv och slänga sopkassen direkt i
se allt sakta klämmas

Tidigt en luciamorgon fick jag gå ner till sopgubbarna
med varma saffransbullar från mamma.
Dom log, med tänder vita som nyfallen snö.

/Anders Jansson